Planet landar inte på den närmaste flygplatsen utan den 14mil bort, i Antalya.
Får rådet att åka 'train to the courtyard and then change to the bus'. Tar mig till spårvagnen/tram (inte train) och får ett nytt råd om en genväg av kontrollanten (som f.ö är hjälpsam och hälper mig att betala för en lite billigare biljett 7TL=10kr. Bytet till buss ska ske endast två hållplatser bort, kliver av spårvagnen går upp på bron över motorvägen och frågar om bussen till Alanya. Han pekar på gräset mitt emellan filerna på motorvägen, där det står en tjej och väntar! "Är du säker på att jag inte ska ställa mig på busshållplatsen vid vägen".
"No, no, in the middle, one person ". "Ok"
Korsar några filer till gräset mitt i motorvägen. Tjejen blir upphämtad av en bilist och jag står ensam. I give it a try.
Bussen kommer! Ut hoppar biljettkontrollanten och säger 'hurry up'.
Hoppar in i bussen och funderar på om man betalar efter bussturen. Efter en stund går kontrollanten runt och tar biljetter och kontanter, endast 30TL=50kr!
Medans bussen åker fram mellan bergen till vänster, havet till höger och blixten och ovädret rakt fram så går kontrollanten to the secret tea/coffee stash in the bus. Viker ut en utvikbar kran och fyller en termos. Vilken service till sig själv tänker jag. Nej, nej kaffet/teet är till alla resenärer visar det sig. Kontrollanten delar ut muggar och kaffe/te. Det ingår i det galet billiga biljettpriset (fast jag får ingen kvitto/biljett)!
Gendarm/polisen stannar bussen på resan en gång (av två Gendarmkontrollplatser). De tar allas ID d.v.s mitt pass och går ut! Blir hypernervös och hoppas på att de kommer tillbaka och ger tillbaka mitt utstickande pass i högen. Undrar vad de gör med våra ID därute? Polisen kommer inte in i bussen mer utan bara kontrollanten! Bussen börjar rulla vidare och några sekunders panik utbryter innan kontrollanten börjar att dela tillbaka våra ID. Polisen gav tillbaka ID till kontrollanten därute. Det är mörkt och jag har fortfarande ingen aning om vad som hände med mitt pass ett tag.
Kommer fram tillslut, käkar en god turkisk oxgryta för 70TL=100kr (blir säkert lurad), hör böneutropet i högtalarna och letar mig fram till hotellet och hoppas innerligt på att det räcker att säga mitt namn.
Det gör det. Receptionisten ger mig en superdeal på middagar-20TL=30kr per måltid. Han är säger att jag är en 'very smart man' för att hittad dit och för priset av under motsvarande 100kr. Han jämför med några andra svenskar som tog sig till hotellet från den närmare flygplatsen för ca 1000kr.

Sedan träffade jag en underlig man vid stranden efter att ha sett ljushjärtat i sanden och fyrverkerier, men det får nog en uppföljare idag,dag 2 i detta land.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Turkiet Skrev om det senast. Men det var en del som hände innan dess, Mamma gick bort i olyckan. Reser under olämpliga tider tycker nog en del. Då som nu. Träningsresa till Fuerteventura under corona. Ser fram emot det. Tillbaka till Turkiet, resan...

Frågade receptionisten om jag kunde lämna min väska i rummet bredvid receptionen medans jag är inne på arkeologiska museet i Zadar. "Inga problem", säger hon. Medans jag är på andra våningen om romartiden så upptäcker jag efter ett tag att jag är e...

  Depression I'm usually a happy guy. 90% of the time. Sometimes frustrated, annoyed, tired, litte down 9,9% and now we're down to the last 0,1% really depressed. I know this is over soon so no sucisidal, just shedding tears and depessing  songs l...

Jag gillar att reflektera och vill försöka förstå världen. Desto mer jag gör det ju mer energi kan det ta. Man upptäcker hur orättvist världen är när det gäller ekonomi, talan och makt. Hur skevt det är. Exempel: Boken 'begravda i himlen' visar ...

Angående Lärarlönelyftet Tänk er att några apor ska mata delfiner. Aporna ska ge mat till de som överlever längst och för delfinsläktet framåt. De som kom sist kan ju ha simmat snabbast för att det var långt. De som simmar snabbast är troligen de...